Kategori: Uncategorized

  • Reseblogg EuPhO 2026

    Reseblogg EuPhO 2026

    Krönika

    2026-07-23

    Arrangörsgruppen för EuPhO 2026 under avslutningsceremonin. Foto: Marin Gecaj.

    Den 12–16 juni 2026 gick den tionde europeiska fysikolympiaden, (EuPhO), av stapeln i Göteborg. Närmare 200 talangfulla gymnasieelever från 41 länder fick under totalt tio timmar ta sig an elva teoretiska och experimentella uppgifter. Tove Tiedemann, student på kandidatprogrammet i fysik vid Uppsala universitet, och en av provkonstruktörerna och tävlingsledarna under olympiaden, skriver här om sina erfarenheter från arbetet med fysikolympiaden.

    Årets tema akustisk levitation

    Förberedelser inför EuPhO2026. Foto: Topi Lind.

    Hemlighetsmakerierna inför årets europeiska fysikolympiad har nu pågått i nästan två år. Kort efter att jag anslöt till året provkonstruktörsgrupp, i mars 2025, fastslogs årets tema – akustisk levitation. En akustisk levitator består av små högtalare som omvandlar en elektrisk signal till ljudvågor. Det akustiska trycket i det resulterande interferensmönstret kan få små föremål att sväva nära mönstrets noder. Förhoppningen var att skapa ett experiment som skulle komma att fascinera, inspirera och förundra deltagarna.

    Flera tävlingsuppgifter kom till av misstag

    Tillsammans arbetade vi fram en mängd kreativa uppgifter under en svävande sommar. Flera uppgifter uppkom som misstag och resultat av oväntade fenomen, såsom den mystiska linjen, som råkade uppstå under timmarna i källaren på AlbaNova. Detta var en av mina absoluta favorituppgifter och gick ut på att bestämma brytningsindexet hos en okänd vätska genom att deformera den så att en “mystisk linje” uppstår. Det tog oss i problemskapargruppen ett par veckor att förstå oss på fenomenet och att det kan relateras till brytningsindex. Som väntat blev detta därmed också en hård nöt att knäcka för deltagarna, men en imponerande handfull lyckades till stor del förklara fenomenet.

    10 timmars prov under två dagar

    EuPhO är en tävling som består av ett fem timmar långt experimentellt prov följt av ett lika långt teoriprov under följande dag. Efter att deltagarna lämnat in sina lösningar sker rättning på plats inför modereringen. Moderering är ett koncept som innebär att gymnasiedeltagarna får möjlighet att diskutera sina lösningar med en rättare, och vid behov en ledare som kan agera översättare, som sker dagen efter teoriprovet. Bland årets cirka 60 rättare återfanns knappt tio från Uppsala universitet, allt från kandidatstudenter till emeritusprofessorer. Rättningen sker genom dubbelrättning enligt rättningsmallar framtagna av problemkonstruktörsgruppen för det experimentella uppgifterna och av den internationella akademiska kommittén, som ansvarar för de teoretiska uppgifterna. Under rättningen dyker det också alltid upp ett antal spännande, kreativa lösningar som vi uppgiftsskapare fick studera närmare och inkorporera i existerande lösningsförslag eller som en alternativ lösning. Exempelvis dök det upp en mycket kortare och elegantare lösning på uppgiften om “Mode X”, som handlade om att undersöka hur en fasförskjutning får leviterade kulor att sakta röra sig uppåt i levitatorn.

    Inspirerande modereringsdiskussioner

    Efter två intensiva tävlingsdagar följer en av tävlingens viktigaste beståndsdelar, modereringen. Deltagarna får skriva lösningar på valfritt språk och det förekommer ibland oväntade lösningar, som kräver en andra kontroll. Därför är det viktigt att låta deltagarna argumentera för sina lösningsförslag och diskutera igenom problemen tillsammans. Det är otroligt inspirerande att få diskutera fysik med motiverande gymnasieungdomar, påminnas om tiden då man själv var i deras sits och förhoppningsvis utmana och inspirera dem till att fortsätta med fysik i framtiden.

    Fokus på kreativa lösningar

    Deltagare leviterar en droppe under tävlingen. Foto: Marin Gecaj.

    Att skapa problem som både utmanar och inspirerar, men ändå är lösbara är svårare än det kan verka vid första anblick. Det som skiljer en fysikolympiad från ett vanligt prov eller en tenta är att fokus ligger på kreativa lösningar och angreppssätt. Uppgifterna brukar ofta ligga på en nivå som är utmanande även för fysikstudenter och det handlar därmed inte om vem som löser uppgifterna bäst, utan snarare om vilka gymnasieelever som har de mest insiktsfulla idéerna. I år visade sig bland annat torrishockeyuppgiften vara näst intill omöjlig, med medelpoäng på 1,3/20, men trots det lyckades en av deltagarna lösa den så gott som fullständigt! Uppgiften handlade bland annat om att uppskatta den maximala sträckan en puck kan röra sig innan torrisen är förbrukad.

    Uppgift om levitation mest uppskattad

    Mystiska linjen. Notera formen på droppen och Frauenhoffer-diffraktionensmönstret. Foto: Maurice Zeuner.

    I motsats till alla tidigare fysikolympiader jag själv deltagit i, var den experimentella delen av provet, i år om akusisk levitation, med åtta deluppgifter, årets mest omtyckta uppgift. Både deltagarna och ledarna från de olika länderna var överens om att detta förmodligen är det bästa experimentet under en europeisk fysikolympiad hittills. Kanske var det rent av ett av de bästa i någon fysikolympiad, trots att uppgifterna som vanligt var ganska långa och kluriga, vilket resulterade i att maxpoängen var knappt 14 av 20 poäng.

    Det var också många som köpte experimentkit efter tävlingen och bland annat valde två deltagare från Estland att göra klart experimentuppgifterna under deras träningsvecka inför årets internationella fysikolympiad. Några andra deltagare bad om koden till levitatorn för att kunna modifiera och undersöka konstruktionen ytterligare. Det känns otroligt häftigt att det är så många som uppskattade årets experiment så mycket och att det kan användas inom undervisning och träningsverksamhet många år framöver!

    Bästa europeiska fysikolympiaden någonsin

    Tävlingens bästa kvinnliga deltagare, Leshi Zhang, som även vann Sveriges första guldmedalj i IPhO sedan 1982, tillsammans med Anne L’Huillier. Foto: Tove Tiedemann.

    Det absolut roligaste med att bidra till dessa fysikolympiader är alla otroligt människor man får träffa. Tyvärr är det fortfarande en ytterst begränsad grupp gymnasieungdomar som känner till dessa tävlingar, vilket syns i en underrepresentation av vissa samhällsminoriteter, liksom bland annat 2023 års Nobelpristagare i fysik, Anne L’Huillier, poängterade under avslutningsceremonin och undertecknad minns från då jag själv deltog för ett par år sedan. Därmed är det otroligt viktigt att fortsätta bidra till och marknadsföra dessa tävlingar. Det var fantastiskt att se antalet ungdomar som räckte upp handen och tyckte att experimentet var tävlingen bästa uppgift och hur många som känner sig ännu mer inspirerade att fortsätta med fysik! Flertalet deltagare, ledare och medlemmar i akademiska kommittén uttryckte att detta är den bästa europeiska fysikolympiaden (och en av de bästa fysikolympiaderna) hittills. Sverige har satt ribban högt för kommande olympiader.

    Tove Tiedemann, student på kandidatprogrammet i fysik vid Uppsala universitet

    Provkonstruktörsgrupp EuPhO 2026

    Foto: Marin Gecaj.

    2026 års provkonstruktörsgrupp bestod av Mattias Bjerklöv (KTH), Julia Järlebark (Chalmers), Maurice Zeuner (Ludwig Maximilian University of Munich) och Tove Tiedemann (Uppsala universitet), som är med på bilden samt av Max Kesselberg (Stockholms universitet), Topi Lind (då Vattenfall, nu Nordea), Eero Uustalo (Tartu universitet) och Smaragda Argyi (Chalmers).

    Vetenskapsolympiader och vetenskapssport i Sverige

    Vetenskapsolympiader har arrangerats i Sverige sedan 1961 (först inom matematik). Tävlingarna riktar sig till gymnasieelever och träning, uttagning och tävlingar arrangeras för det mesta av studenter, universitetsanställda och före detta deltagare. Svenska fysikersamfundet ansvarar för den svenska uttagningen inom fysik.

    Vetenskapssport är ett bredare begrepp, som syftar på vetenskaplig problemlösning med eller utan tävlingsmoment och kan innefatta både individuella och lagbaserade utmaningar. Exempelvis arrangerar förbundet Ung Vetenskapssport (UVS) årligen över 15 läger inom fysik, matematik, kemi, biologi, robotik, programmering, cybersäkerhet och lingvistik. Bland annat har fysik- och astronomilägret arrangerats vid Uppsala universitet sedan 2022.

    De senaste åren har vetenskapssport börjat uppmärksammas allt mer i media då bland annat Forskning och framsteg regelbundet rapporterar om olika tävlingar och aktiviteter i Sverige.

    Engagemang inom vetenskapssport

    Det är möjligt att engagera sig inom vetenskapssport på olika nivåer.

    • Gymnasieelever kan delta under läger som arrangeras av Ung Vetenskapssport eller be en lärare anmäla dem till en tävling.
    • Studenter kan delta som ledare eller arrangör av ett läger inom Ung Vetenskapssport.
    • Universitetsanställda kan gästföreläsa under ett läger.

    För mer information, om vem som till exempel arrangerar olympiader inom ett visst ämnesområde, kontakta en ämnesförening inom Ung Vetenskapssport eller kontakta styrelsen via epost på styrelsen@ungvetenskapssport.se.

    Läs mer

    Tävlingsuppgifter från EuPhO 2026

    Svenska fysikersamfundet

    Ung Vetenskapssport

    IPhO-guld till Leshi – det första svenska sedan 1982 (Svenska Fysikersamfundet)

    Intervju med Leshi Zhang om deltagande i IPhO 2026 i TV Nyhetsmorgon (01:58:05 in i programmet)

    https://www.uu.se/institution/fysik-och-astronomi/nyheter/arkiv/2026-07-23-reflektioner-fran-2026-ars-europeiska-fysikolympiad

  • Reseblogg IPhO 2025

    Reseblogg IPhO 2025

    Hej hej!! Jag har återigen fått äran att skriva ett inlägg, men denna gång om IPhO – den internationella fysikolympiaden! Men då kanske ni tänker, “men Allan, tävlingen var ju för ett par månader sen”, och då skulle jag instämma, men det är ju så att det är lägligt i tid till kvalet i wallenbergs fysikpris vilket är just uttagningstävlingen till IPhO (och EuPhO)! Så nu får ni alla en inblick till vad som kan vänta om ni väljer att skriva kvaltävlingen. Spoilers: Mycket skoj! 

    Med det sagt så drar vi igång. IPhO 2025 hölls i Paris mellan 17 och 25 Juli. Det är totalt fem tävlande per land, och nedan ser ni en bild på oss! 

    Från vänster: Noa Torstensvik, Tor Lonnert, Allan Ismail, Leshi Zhang, Erik Bengtsson 

    Veckan inleddes med en grandios öppningsceremoni, med allt från dans och musik till den symboliska IPhO-flagg överlämningen mellan förra årets och nuvarande årets IPhO värdar. 

    Efter självaste öppningsceremonin kunde man gå upp på scenen för att ta bilder framför de stora IPhO bokstäverna… vilket vi självfallet gjorde. 

    Här är även våra svenska lagledare och franska teamguide med! 

    Efter det så var det dags för oss att utforska Cité des Sciences et de l’Industrie, vilket var ett enoooormt museum som enbart handlade om naturvetenskap. I museet fanns också ett planetarium som fysikmaskoten Sven tyckte om väldigt mycket. 

    Nästa dag var det dags för det experimentella provet. I en enda stor hall hade de ställt ut hundratals “bås” som man labbade i. Nedan ser ni hur båsen var uppställda. 

    Det experimentella provet, som var fem timmar långt, bestod av tre delar. Den första delen handlade om att bestämma jordens horisontella magnetfält med hjälp av elektromagnetism och mekanik. Den andra delen handlade om att att simulera meteoritnedslag för att hitta samband mellan krater diameter och nedslagsenergi. I den tredje delen undersökte man energiförluster för en rullande rymdrover i sand för att skilja på fast friktion och vätskemotstånd. För den nyfikne och manade kan man hitta uppgifterna här! 

    https://ipho.olimpicos.net/ (P.S. det är svåra uppgifter! De allra allra bästa i världen fick 60-70 % av poängen; jag fick 36%…)

    Efter det experimentella provet fick vi besöka ett till museum där det serverades mat! Vi tog också en enda stor gruppbild :O

    Med dagen och det experimentella provet avklarat var det dags för fler utflykter i Frankrike. Nästa dag, dagen jag tog på mig vita byxor, så åkte vi till Versailles… i regnet. 

    Bild på oss i regnet med slottet i Versailles i bakgrunden. Notera mina vita byxor. 

    Men trots denna blöta motgång kunde vi upptäcka slottets många finheter!

    Utanför slottet väntade en enorm trädgård. Vad hittade kungen ens på i den?? 

    Efter vårt blöta, men mycket trevliga, besök till slottet i Versailles hade vi en avkopplande kväll med Jane Street. Vi fick äta riktigt god mat, spela spel, lösa pussel, tävla om merch (jag vann typ 6 av ~25 tröjor!), och dricka jätte fancy alkoholfria drinkar (tänk typ drinkar nedkylda med flytande kväve, brinnande drinkar, drinkar med bubblor på osv). Tyvärr finns inga bilder på detta event alls. 

    Med den dagen avklarad var det dags för teoriprovet. Teoriprovet hölls precis som det experimentella provet i bås, och var också fem timmar långt. 

    Bild på mig precis utanför mitt bås innan provet. Bilder från teoriprovet visas med. 

    Provet bestod av tre problem. Först ut var en problem om astrofysik, där vi använde vätets kvantmekaniska egenskaper och 21 cm-linjen för att kartlägga galaxers dynamik. Vi fick även räkna på mörk materia och den alternativa gravitationsteorin MOND för att förklara varför stjärnor rör sig snabbare än väntat runt galaxen. 

    Det andra problemet handlade om klassisk termodynamik och hydrostatik där vi fick undersöka Coxs tidmätare, vilket är en gammal klocka från 1760-talet som drevs enbart av atmosfäriska tryckvariationer. Vi fick undersöka hur atmosfäriska fluktuationer kunde flytta kvicksilver mellan olika kärl och därmed generera tillräckligt med mekanisk energi för att hålla igång klockan. 

    Det tredje och sista problemet handlade om champagne! Vi fick modellera champagne bubblor och deras livscykler via Henrys och Stokes lag. Vi analyserade även ljudet från sprickande bubblor som en Helmholtz-resonator och räknade på fysiken vid flasköppning för att förstå varför olika typer av dimma bildas beroende på temperaturen. 

    Om allt detta låter intressant kan ni precis som innan hitta uppgifterna här:
    https://ipho.olimpicos.net/ (P.S surprise surprise är det fortfarande väldigt svåra uppgifter!) 

    Med teoriprovet klart så var alla tävlingsmoment klara. Det innebär att vi nu har flera dagar på oss att utforska Paris. Nedan är några av de hundratals bilderna vi tog: 

    Efter mycket utforskning av Paris, många studiebesök, och ett par museum vistelser, så närmade sig IPhO mot sitt slut. Avslutningsceremonin var minst lika grandios som öppningsceremonin, och slutresultaten för Sverige blev en brons och tre hedersomnämnande. Om man inkluderar Svens resultat fick Sverige fem guldmedaljer utöver bronset och hederomnämnandena. Hoppas ni har tyckt om bloggen! -Allan

    P.S. på vägen hem blev vi uppgraderade till business class… 🙂

  • Månadens alumn: Nicole Hedblom

    Månadens alumn: Nicole Hedblom

    Jag heter Nicole Hedblom. Numera bor jag i London och jobbar på Jane Street, men jag gick på Danderyds gymnasium när jag gick i gymnasiet och tävlade då i matte och programmering. 

    När blev du engagerad i UVS?

    Jag var med på det första mattelägret 2015, när jag gick ettan på gymnasiet. Sen var jag med på alla matteläger jag kunde gå på. Så fort jag började universitetet så började jag vara med och arrangera läger. Sedan var jag ordförande 2019 och 2020 tror jag och fortsatte med lite Kodsportgrejer fram till 2023.

    Vilka höjdpunkter du har upplevt under din UVS-tid?

    Oj. Jag tyckte ju det roligaste var att vara på läger. Det var nog bland höjdpunkterna under min gymnasietid, alltid jättekul. Jag tycker också att det är väldigt kul att föreläsa och lära ut.

    Vad gillar du att föreläsa om?

    Jag tycker det är kul att lära ut kombinatorik. På ganska många läger har jag hållit pass om induktion. Jag tycker det är en bra grej att lära sig, det är väldigt nyttigt.

    Har du lärt dig någonting av ditt UVS-engagemang som du har nytta av i ditt jobb?

    Jag tror att man lär sig att ta initiativ och blir ganska självgående. Jag har lärt mig jättemycket problemlösning och matematik och det tycker jag att jag har användning för.

    Jag tycker det är lite skillnad mellan det man lär sig av att vara med på läger som deltagare eller föreläsare versus det man lär sig av att arrangera saker. Båda skillsen är nog bra att ha men jag tycker det är lite olika sorters skills man får. Om man arrangerar ett läger för 100 personer, då vet man att man kan leda en grupp och man kan ta ansvar för saker och ting. Mer allmänna soft skills kanske. Medan att föreläsa och gå på föreläsningar, det känns som att då lär man sig saker om matematik vilket också är väldigt användbart.

    Vad brukar du syssla med på fritiden?

    Då tycker jag om att springa. Jag springer inte så fort, har lite släppt mitt ego där och lärt mig springa långsammare. Det tycker jag är jättekul. Jag brukar springa med kompisar i London och sånt. Det finns något som heter Parkrun: då springer man lördagsmorgnar i en park: väldigt kul. Sen brukar jag läsa och kolla på dåliga serier.

    Har du någon sista hälsning till en framtida UVS:are?

    Ja. Jag tycker att vara med i UVS eller gå på UVS-läger är en jättebra möjlighet att lära sig om saker man inte riktigt ser i skolan. Det kan vara ganska utmanande men det är också väldigt, väldigt lärorikt. Man får träffa andra personer som är intresserade av ens ämne. Det kan verkligen tända ett nytt intresse för olika saker! Det är mycket kul att göra. Jag höll inte bara på med matte och programmering, jag gjorde också lingvistik. Det tycker jag är något alla borde testa på!

  • Mer pengar till vetenskapstävlingar i regeringens budgetförslag

    I regeringens budgetproposition för 2026 ingår en rejäl ökning av potten pengar som ska finansiera Sveriges deltagande i vetenskapstävlingar, från fyra miljoner till tio miljoner kronor. Minister Lotta Edholm förklarar beslutet i ett pressmeddelande med att ökningen ska ge fler unga möjlighet att intressera sig för STEM-ämnena (Science, Technology, Engineering och Mathematics). Vi i UVS gläds mycket över detta, då ökade medel kommer att leda till att olympiaderna, varav flera riskerat nedskärningar under de senaste åren, nu kommer att ha mer resurser för att nå ut till fler skolor, arrangera bättre kval- och finalomgångar och fortsatt skicka svenska lag till internationella tävlingar. UVS har jobbat länge med påverkansarbete för att lyfta fram vetenskapssportens nytta i samhällsdebatten och ser nu ett gensvar i politiken.

    Julia Mårtensson, UVS förbundsordförande kommenterar: ”Detta är otroligt glädjande nyheter, inte bara för vetenskapscommunityt utan även för hela Sveriges framtida kompetensförsörjning. Att regeringen nu mer än fördubblar satsningen är både en seger för alla de tusentals ungdomar som årligen tar del av aktiviteter under vetenskapssport-paraplyet, och ett viktigt erkännande av den roll internationella vetenskapstävlingar spelar för att sätta Sverige på världskartan inom naturvetenskap, teknik och matematik.”

    Benjamin Verbeek, UVS chef för verksamhetsutveckling kommenterar: ”Det är någonting som vi har jobbat på länge. Senaste tre åren så har det statliga stödet för att skicka landslagen blivit väldigt begränsat. Det är fler som har sökt, kostnaderna har ökat och det täcker helt enkelt inte utgifterna. De senaste två åren har de sökande fått ungefär 50 procent av kostnaderna täckta. Så det började väl med viljan att göra mer, kombinerat med att det fanns en ekonomisk press. Så då började vi ett ganska intensivt arbete med att kontakta regeringen och informera dem om det här. Jag tror första steget var att öka kännedom om vetenskapssport och tävlande. Det har hänt mycket de senaste två åren. Utbildningsministern har uppmärksammat landslagsprestationer i matematikolympiaden. Vi har bjudits in på möte, ministrar har besökt vår verksamhet. Och nu har vi fått förstärkning i höstbudgeten.”

    Riksdagen beslutar om statsbudgeten för 2026 den 26:e november.

  • Månadens alumn: Julia Järlebark

    Månadens alumn: Julia Järlebark

    Jag heter Julia Järlebark och har varit aktiv inom vetenskapssport sedan 2015. Då tävlade jag själv i fysik och efter det så har jag arrangerat Lise Meitnerdagarna som är en fysikkonferens för gymnasieelever och Wallenbergs fysikpris, som i princip är gymnasie-SM i fysik. Nu är jag projektledare för den Europeiska Fysikolympiaden, EuPhO 2026 som vi ska arrangera i Göteborg nästa år. Jag kände faktiskt inte till UVS när jag gick på gymnasiet. Som jag förstod det då så var det mest på vissa skolor som det fanns. Jag kom i kontakt med UVS när jag gick på universitetet och arrangerade Wallenbergs fysikvecka och märkte att många av våra deltagare redan kände varandra genom UVS.

    Vad jobbar du med?

    Till vardags så doktorerar jag på Chalmers inom biofysik. Min forskning handlar om att utveckla en ny metod för att kunna studera biomolekyler, som exempelvis DNA och proteiner. Genom att använda nanostrukturer som sensorer kan man detektera enskilda molekyler genom en elektrisk signal! Det är ett väldigt spännande och varierat projekt, och jag får göra allt från att designa och bygga nanostrukturerna i Chalmers renrum till att utveckla själva mätmetoden och skriva den kod som behövs för att analysera mätdatan. Målet är att lyckas fånga in proteinerna i en ”nano-kammare” så att de kan studeras under en längre tid. Problemlösning är en stor del av mitt arbete, och det kan handla till exempel om att lösa praktiska problem i labbet eller att hitta på nya metoder för dataanalys och signalbehandling. Det allra roligaste med att doktorera tycker jag dock är att undervisa och handleda studenter, och jag har handlett allt från gymnasieelever till masterstudenter!

    Känner du att erfarenheten från att engagera sig inom vetenskapssport är något du haft nytta av i jobbet på något sätt

    Jag tycker att jag har mycket nytta av min erfarenhet av att organisera saker. Det hjälper en också att organisera sig i sin forskning. Och jag har mycket nytta av det i undervisningen också, att jag är van att stå och prata inför folk.

    Har du något fint vetenskapssportsminne kopplat till UVS?

    Det skulle vara från den här alumnhelgen i så fall. Jag tycker det har varit jättefint att få träffa alla här och se att vi är så många som delar det här intresset och har så likartade erfarenheter.

    Har du någon hobby utanför vetenskapen?

    När jag inte håller på med forskning eller att arrangera vetenskapstävlingar så hittar man mig oftast i min trädgård där jag gillar att odla diverse grönsaker, eller på brukshundsklubben. Jag tränar och tävlar med min hund i flera olika hundsporter, bland annat agility, nosework och viltspår.

    Har du någon sista hälsning till en framtida UVS:are?

    Om man klickar sig in och läser det här och är osäker på om man ska våga anmäla sig till ett läger eller någonting, så gör det! Det är det roligaste man kan göra. Och om man vill vara med och hjälpa till på EuPhO 2026, kontakta mig!