Krönika
2026-07-23
Arrangörsgruppen för EuPhO 2026 under avslutningsceremonin. Foto: Marin Gecaj.
Den 12–16 juni 2026 gick den tionde europeiska fysikolympiaden, (EuPhO), av stapeln i Göteborg. Närmare 200 talangfulla gymnasieelever från 41 länder fick under totalt tio timmar ta sig an elva teoretiska och experimentella uppgifter. Tove Tiedemann, student på kandidatprogrammet i fysik vid Uppsala universitet, och en av provkonstruktörerna och tävlingsledarna under olympiaden, skriver här om sina erfarenheter från arbetet med fysikolympiaden.
Årets tema akustisk levitation
Hemlighetsmakerierna inför årets europeiska fysikolympiad har nu pågått i nästan två år. Kort efter att jag anslöt till året provkonstruktörsgrupp, i mars 2025, fastslogs årets tema – akustisk levitation. En akustisk levitator består av små högtalare som omvandlar en elektrisk signal till ljudvågor. Det akustiska trycket i det resulterande interferensmönstret kan få små föremål att sväva nära mönstrets noder. Förhoppningen var att skapa ett experiment som skulle komma att fascinera, inspirera och förundra deltagarna.
Flera tävlingsuppgifter kom till av misstag
Tillsammans arbetade vi fram en mängd kreativa uppgifter under en svävande sommar. Flera uppgifter uppkom som misstag och resultat av oväntade fenomen, såsom den mystiska linjen, som råkade uppstå under timmarna i källaren på AlbaNova. Detta var en av mina absoluta favorituppgifter och gick ut på att bestämma brytningsindexet hos en okänd vätska genom att deformera den så att en “mystisk linje” uppstår. Det tog oss i problemskapargruppen ett par veckor att förstå oss på fenomenet och att det kan relateras till brytningsindex. Som väntat blev detta därmed också en hård nöt att knäcka för deltagarna, men en imponerande handfull lyckades till stor del förklara fenomenet.
10 timmars prov under två dagar
EuPhO är en tävling som består av ett fem timmar långt experimentellt prov följt av ett lika långt teoriprov under följande dag. Efter att deltagarna lämnat in sina lösningar sker rättning på plats inför modereringen. Moderering är ett koncept som innebär att gymnasiedeltagarna får möjlighet att diskutera sina lösningar med en rättare, och vid behov en ledare som kan agera översättare, som sker dagen efter teoriprovet. Bland årets cirka 60 rättare återfanns knappt tio från Uppsala universitet, allt från kandidatstudenter till emeritusprofessorer. Rättningen sker genom dubbelrättning enligt rättningsmallar framtagna av problemkonstruktörsgruppen för det experimentella uppgifterna och av den internationella akademiska kommittén, som ansvarar för de teoretiska uppgifterna. Under rättningen dyker det också alltid upp ett antal spännande, kreativa lösningar som vi uppgiftsskapare fick studera närmare och inkorporera i existerande lösningsförslag eller som en alternativ lösning. Exempelvis dök det upp en mycket kortare och elegantare lösning på uppgiften om “Mode X”, som handlade om att undersöka hur en fasförskjutning får leviterade kulor att sakta röra sig uppåt i levitatorn.
Inspirerande modereringsdiskussioner
Efter två intensiva tävlingsdagar följer en av tävlingens viktigaste beståndsdelar, modereringen. Deltagarna får skriva lösningar på valfritt språk och det förekommer ibland oväntade lösningar, som kräver en andra kontroll. Därför är det viktigt att låta deltagarna argumentera för sina lösningsförslag och diskutera igenom problemen tillsammans. Det är otroligt inspirerande att få diskutera fysik med motiverande gymnasieungdomar, påminnas om tiden då man själv var i deras sits och förhoppningsvis utmana och inspirera dem till att fortsätta med fysik i framtiden.
Fokus på kreativa lösningar
Att skapa problem som både utmanar och inspirerar, men ändå är lösbara är svårare än det kan verka vid första anblick. Det som skiljer en fysikolympiad från ett vanligt prov eller en tenta är att fokus ligger på kreativa lösningar och angreppssätt. Uppgifterna brukar ofta ligga på en nivå som är utmanande även för fysikstudenter och det handlar därmed inte om vem som löser uppgifterna bäst, utan snarare om vilka gymnasieelever som har de mest insiktsfulla idéerna. I år visade sig bland annat torrishockeyuppgiften vara näst intill omöjlig, med medelpoäng på 1,3/20, men trots det lyckades en av deltagarna lösa den så gott som fullständigt! Uppgiften handlade bland annat om att uppskatta den maximala sträckan en puck kan röra sig innan torrisen är förbrukad.
Uppgift om levitation mest uppskattad
Mystiska linjen. Notera formen på droppen och Frauenhoffer-diffraktionensmönstret. Foto: Maurice Zeuner.
I motsats till alla tidigare fysikolympiader jag själv deltagit i, var den experimentella delen av provet, i år om akusisk levitation, med åtta deluppgifter, årets mest omtyckta uppgift. Både deltagarna och ledarna från de olika länderna var överens om att detta förmodligen är det bästa experimentet under en europeisk fysikolympiad hittills. Kanske var det rent av ett av de bästa i någon fysikolympiad, trots att uppgifterna som vanligt var ganska långa och kluriga, vilket resulterade i att maxpoängen var knappt 14 av 20 poäng.
Det var också många som köpte experimentkit efter tävlingen och bland annat valde två deltagare från Estland att göra klart experimentuppgifterna under deras träningsvecka inför årets internationella fysikolympiad. Några andra deltagare bad om koden till levitatorn för att kunna modifiera och undersöka konstruktionen ytterligare. Det känns otroligt häftigt att det är så många som uppskattade årets experiment så mycket och att det kan användas inom undervisning och träningsverksamhet många år framöver!
Bästa europeiska fysikolympiaden någonsin
Tävlingens bästa kvinnliga deltagare, Leshi Zhang, som även vann Sveriges första guldmedalj i IPhO sedan 1982, tillsammans med Anne L’Huillier. Foto: Tove Tiedemann.
Det absolut roligaste med att bidra till dessa fysikolympiader är alla otroligt människor man får träffa. Tyvärr är det fortfarande en ytterst begränsad grupp gymnasieungdomar som känner till dessa tävlingar, vilket syns i en underrepresentation av vissa samhällsminoriteter, liksom bland annat 2023 års Nobelpristagare i fysik, Anne L’Huillier, poängterade under avslutningsceremonin och undertecknad minns från då jag själv deltog för ett par år sedan. Därmed är det otroligt viktigt att fortsätta bidra till och marknadsföra dessa tävlingar. Det var fantastiskt att se antalet ungdomar som räckte upp handen och tyckte att experimentet var tävlingen bästa uppgift och hur många som känner sig ännu mer inspirerade att fortsätta med fysik! Flertalet deltagare, ledare och medlemmar i akademiska kommittén uttryckte att detta är den bästa europeiska fysikolympiaden (och en av de bästa fysikolympiaderna) hittills. Sverige har satt ribban högt för kommande olympiader.
Tove Tiedemann, student på kandidatprogrammet i fysik vid Uppsala universitet
Provkonstruktörsgrupp EuPhO 2026
Foto: Marin Gecaj.
2026 års provkonstruktörsgrupp bestod av Mattias Bjerklöv (KTH), Julia Järlebark (Chalmers), Maurice Zeuner (Ludwig Maximilian University of Munich) och Tove Tiedemann (Uppsala universitet), som är med på bilden samt av Max Kesselberg (Stockholms universitet), Topi Lind (då Vattenfall, nu Nordea), Eero Uustalo (Tartu universitet) och Smaragda Argyi (Chalmers).
Vetenskapsolympiader och vetenskapssport i Sverige
Vetenskapsolympiader har arrangerats i Sverige sedan 1961 (först inom matematik). Tävlingarna riktar sig till gymnasieelever och träning, uttagning och tävlingar arrangeras för det mesta av studenter, universitetsanställda och före detta deltagare. Svenska fysikersamfundet ansvarar för den svenska uttagningen inom fysik.
Vetenskapssport är ett bredare begrepp, som syftar på vetenskaplig problemlösning med eller utan tävlingsmoment och kan innefatta både individuella och lagbaserade utmaningar. Exempelvis arrangerar förbundet Ung Vetenskapssport (UVS) årligen över 15 läger inom fysik, matematik, kemi, biologi, robotik, programmering, cybersäkerhet och lingvistik. Bland annat har fysik- och astronomilägret arrangerats vid Uppsala universitet sedan 2022.
De senaste åren har vetenskapssport börjat uppmärksammas allt mer i media då bland annat Forskning och framsteg regelbundet rapporterar om olika tävlingar och aktiviteter i Sverige.
Engagemang inom vetenskapssport
Det är möjligt att engagera sig inom vetenskapssport på olika nivåer.
- Gymnasieelever kan delta under läger som arrangeras av Ung Vetenskapssport eller be en lärare anmäla dem till en tävling.
- Studenter kan delta som ledare eller arrangör av ett läger inom Ung Vetenskapssport.
- Universitetsanställda kan gästföreläsa under ett läger.
För mer information, om vem som till exempel arrangerar olympiader inom ett visst ämnesområde, kontakta en ämnesförening inom Ung Vetenskapssport eller kontakta styrelsen via epost på styrelsen@ungvetenskapssport.se.
Läs mer
Tävlingsuppgifter från EuPhO 2026
IPhO-guld till Leshi – det första svenska sedan 1982 (Svenska Fysikersamfundet)
Intervju med Leshi Zhang om deltagande i IPhO 2026 i TV Nyhetsmorgon (01:58:05 in i programmet)